Vaknade idag av att jag kallsvettades och hade värsta huvudvärken. Antar att det är min kropp som säger ifrån att den inte pallar trycket av stress, droger och alkohol. Så jag bestämde mig för att stanna hemma idag och ta de lungt. Måste vila ut mitt sinne och tänka på mig själv för en gångs skull. Vill bara vara med honom nu... Varför ska tiden gå så långsamt?

Idag har varit en känslofylld dag. Fick nästan panik när jag vänta på bussen i en halvtimme. Så blir det när jag sitter ensam och övertänker. Man kan inte lämna mig ensam med mina tankar... Jag försökte iallafall hålla tankarna i styr. Så jag inte gör fel beslut. JAG VILL GÖRA DETTA OCH JAG SKA GÖRA DET, JAG KLARAR DETTA OK! Så ja, nu mår jag mycket bättre. Ska sova nu snart. Måste vila ut mig för ännu en dag imorgon. Finns inget bättre än att sova. Godnatt.

Det börjar närma sig och jag har bestämt mig för att det är dags vecka 23 eller 24. Allting är ordnat och det ser ljust ut. Längtar tills jag ligger brevid han i vår egna lägenhet med full sinnesro. Det är allt jag ber om. Sinnesro... Har jag inte haft en enda gång hela året. Bara ångest och panikattacker.

Hej där, ni kan kalla mig Johanna. Jag är en tjej i de sena tonåren som kämpar med livet just nu. Man kan beskriva mitt liv som ett fängelse med bara en väg ut. Och vägen ut är en väg lagd av brinnande kol och krossat glas.

MEN det finns en genväg genom den vägen av krossat glas. Typ en glitch. Det innebär att man kan hoppa över allt det där kolen och glaset. Och bara skita i det. Sticka därifrån. Vilket även är svårt men inte lika jobbigt för psyket...

Det är den vägen jag ska ta i sommar. Och om ni vill så kan ni följa min "resa" på denna bloggen. Herrå! ^^ TTYL :*